Tycker det börjar gå åt rätt håll med Linnea och hennes opererade ben. Hon sitter nu mestadels på golvet, istället för den gamla babysittern. Hon har börjat hasa på rumpan så smått också. Man märker på henne att hon är lite orolig för att det ska göra ont. Det syns så tydligt på henne att hon mår bättre och känner sig friare.

En nackdel är att den där jäkla vadden runt benet inte sitter kvar där jag virat fast det. Trots att jag blivit bättre på att vira runt vadden runt benet, lyckas jag verkligen inte att få till det. Det ska sitta uppe vid ljumsken och ner till under knät. Men just nu sitter vadden mitt på låret och ner till smalbenet. Där gör den ingen nytta. Inte som stöd efter operationen i alla fall. Men mentalt tror jag den gör en otrolig nytta. Hon klagar inte än. Så då får det sitta som det gör.

Den största vinsten för mig som mamma är att hon säger att hon VILL sitta på golvet. Hon vill leka i sandlådan. Hon vill gunga. Det är viljan som räknas.

Det gillar jag skarpt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Första veckan i nya skolan startade hur bra som helst. Bra magkänsla med lärare och assistenter. Bra kommunikation rakt igenom. Nu känns det som att vi arbetar mot samma mål. Men iom att det varit lite si och så förut har man taggarna utåt så fort ...

Lite nervöst men spännande var det för tjejerna att få börja skolan igen i tisdags. Särskilt med tanke på att Linnea och Ebba har pluggat hemifrån sedan början på mars pga covid -19. Vi har följt utvecklingen av pandemin under sommarlovet och fatta...

Tog mig äran att göra syrrans yngste grabbs doptårtor. Tårtorna skulle gå i blått och vitt. En med bebis på och en med skor på. Eftersom jag precis fått hem en ny utstickare till en barnsko, ville jag testa den. Så denna gången blev det inga conver...

Rensar bland barnens tuschpennor. Så tråkigt. Men det måste göras....