Igår när Linnea vaknade till efter att ha sovit några timmar, pratade vi en stund för att hon skulle lugna ner sig. Hon vaknar alltid och är ledsen. Antar att det är någon utvecklingsfas eller dyl.

När vi hade pratat en stund började hon fråga efter O, en väldigt viktig person för henne. När jag berättade var han var, blev hon alldeles förtvivlad. Nästan bröt ihop. Det spelade ingen roll att jag sa att han och L kommer snart igen.

Det är ofta hon frågar efter O och L och säger att dom ska komma i eftermiddag eller på fredag. Och man ser besvikelsen i hennes ansikte när man säger att det inte är så.

Ja, vad ska man göra. Försöker förklara för henne. Men ändå blir hon lika ledsen och besviken. Det märks att O har en speciell plats i hennes hjärta. Hon vill alltid sitta bredvid honom när vi äter och det är honom hon leker med i tjejernas rum.

Real love!

Här kommer en kombinerad lucia och julhälsning från mig, Ebba och Linnea. 

Vi vill tacka alla nya och gamla läsare som följer bloggen eller tittar in någon gång ibland.

Linnea och Ebba i sina små rullstolar

Sen sån otrolig frihet för tjejerna att kunna rulla omkring här hemma och hos andra. Dom kommer upp och blir större. På samma nivå som sina jämnåriga kusiner.

Idag var det meningen att vi (jag och tjejerna) skulle åka till dagis igen och hälsa på. Innan vi hann åka iväg ringde en fröken från dagis och sa att det gick vattenkoppor i huset och även på tjejernas lilla avd. på 6 barn. Jäkligt skoj! Eller inte. Stannade hemma idag. Två barn hade blivit hem skickade. En igår och en idag på morgonen. Vi var där i tisdags. Om jag fattat det rätt, så verkar det som att det ungefär är 50/50 procent risk/chans att tjejerna får det. Tror det smittar någon dag innan kopporna syns och om jag förstod fröknarna rätt, så var vi där två dagar innan barnen på samma avd. hade synliga koppor.

Ekubationstiden är 10-14 dagar. Så först den 18:e deceber (10 dgr) alt. 22:a dec (14 dgr) vet vi om tjejerna lyckades bli smittade.

Känns så surt att få det just nu. Dels för att dom har båda benen i bandage och gips och sen är det helt fel tid på året. Vill inte sitta hemma själv utan att få träffa några släktingar alls. Anledning till detta är att det finns små barn i nästan alla familjer vi ska fira med i år. Bebisar som är 7 mån och yngre. Tror inte dom är så sugna på att deras barn får vattenkoppor så tidigt i livet.

Är lite sur på personalen på dagis också. För jag tror att det gick vattenkoppor redan veckan innan vi var där och hälsade på. I så fall kunde väl dom ha sagt det. Då hade jag hoppat över besöket på dagis. Men vet inte till hundra procent att det är så. Men ska ta reda på det snarast. Dom kan ju ha lite överseende nu när tjejerna är nyopererade och allt. Självklart är det bra att dom får det när dom är relativt små, så är det klart sen. Men som sagt är det helt fel tid på året. Har dom blivit smittade så har dom. Då får man göra det bästa av det hela.

Tack och god natt!!

Här om kvällen när jag skulle titta till tjejerna såg jag det här.

Så mysigt det ser ut.

Russin och Linnea sover tillsammans.

Gårdagen gick i deppighetens tecken. Ebbas ben, Linneas mammighet och ett allmänt missnöje från min sida.

Dagen har varit mycket bättre idag. Dels för att tjejerna har varit på dagis mellan 9 och 14. Allt hade gått bra där. Ebba hade inte gnällt eller varit ledsen. Undra om badet i det varma vattnet har tagit bort smärtan en del.

Dammsög huset och plockade undan allt som låg på golvet. Vad glad man blir av ett nydammsugat hem.

Fick med mig två glada tjejer hem. Gjorde play-doo lera till dom. Ebba valde gul färg på sin och Linnea valde så klart orange. Fast det blev mer rosa/orange för jag hittade inte min röda färg. Så blandade gult med rosa. Men hon tyckte den var orange i alla fall. Det är det viktigast.

Medan tjejerna bakade med sin lera, satte jag igång ett lussebak. Tror tjejerna satt och grejade med leran i ett par timmar. Snacka om att man kände sig glad när man fick baka och tjejerna hade fullt upp med annat.

Nu ikväll kom syrran förbi med Neo och ett gammalt ex. En trevlig prick den där F. Alla mognar vi någon gång. Tjejerna var lite skeptiska till honom till en början och dom var väldigt tystlåtna i början. Men sen kom dom igång och härjade på som vanligt. Vi fikade lite och snackade gamla minnen och upplevelser.

Tack för det trevliga sällskapet!

Summering: En bra dag med många positiva tankar.

Linnea framför allt har benägenhet att komma in till oss på natten. Ibland väcker hon Ebba också, genom sitt skrik. Med tanke på deras funktionshinder vågar vi inte låta dom sova utanför oss i sängen. Vilket då blir att tjejerna hamnar i mitten av dubbelsängen. Dom snurrar runt och allmänt tramsar.  Sen blir någon av barnen sur för att den andra snurrar in i den. Det kan ta mer än en timme innan dom somnar om. Det märks helt klart att dom inte är vana vid att sova i vår säng. Men tycker dom har blivit bättre på att somna om hos oss. Vill egentligen inte att dom sover hos oss alls. För man sover inget vidare när det är trångt och varmt. Men bra sömn behöver man. Och jag sover helt klart bättre i min säng med barn än ligga på en 80 madrass med barn halva natten.

Tjejerna bus tätt ihop sovandes.

Mina söta sessor. 

Linnea var inte riktigt bekväm hos fotografen. Det kanske syns.