Igår när Linnea vaknade till efter att ha sovit några timmar, pratade vi en stund för att hon skulle lugna ner sig. Hon vaknar alltid och är ledsen. Antar att det är någon utvecklingsfas eller dyl.

När vi hade pratat en stund började hon fråga efter O, en väldigt viktig person för henne. När jag berättade var han var, blev hon alldeles förtvivlad. Nästan bröt ihop. Det spelade ingen roll att jag sa att han och L kommer snart igen.

Det är ofta hon frågar efter O och L och säger att dom ska komma i eftermiddag eller på fredag. Och man ser besvikelsen i hennes ansikte när man säger att det inte är så.

Ja, vad ska man göra. Försöker förklara för henne. Men ändå blir hon lika ledsen och besviken. Det märks att O har en speciell plats i hennes hjärta. Hon vill alltid sitta bredvid honom när vi äter och det är honom hon leker med i tjejernas rum.

Real love!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Första veckan i nya skolan startade hur bra som helst. Bra magkänsla med lärare och assistenter. Bra kommunikation rakt igenom. Nu känns det som att vi arbetar mot samma mål. Men iom att det varit lite si och så förut har man taggarna utåt så fort ...

Lite nervöst men spännande var det för tjejerna att få börja skolan igen i tisdags. Särskilt med tanke på att Linnea och Ebba har pluggat hemifrån sedan början på mars pga covid -19. Vi har följt utvecklingen av pandemin under sommarlovet och fatta...

Tog mig äran att göra syrrans yngste grabbs doptårtor. Tårtorna skulle gå i blått och vitt. En med bebis på och en med skor på. Eftersom jag precis fått hem en ny utstickare till en barnsko, ville jag testa den. Så denna gången blev det inga conver...

Rensar bland barnens tuschpennor. Så tråkigt. Men det måste göras....