Min sambo ogillar att jag sitter mycket (enligt honom) vid datorn och att hemmet inte blir helt städat pga det. Men enligt mig beror det på hans sätt att uppskatta det jag gör. Sen har jag ju faktiskt två barn jag ska ta hand om på dagarna. Vilket jag prioriterar först. Städa gör jag om jag orkar och hinner med. Men tydligen gör jag aldrig någonting klart. Som igår när jag hade vikt 3 maskiner tvätt, dammsugat och torkat golven och dessutom tagit hand om disken. Nä, då hade jag inte tagit ner den tomma skurhinken till källaren. Vilket han då störde sig på.

Det kallar jag uppskattning. Sen tycker han att jag har dragit igång för många projekt. Jag har dessa projekt: huset, barnen, hundarna, marsvinen, tårtbakeri, scrapbooking. Allt utom marsvinen kan jag göra i hemmet. Marsvinen bor hos syrran. Kan f ö säga att jag är hos marsvinen ca 1 gång i veckan. För syrran tar hand om dom resten av tiden. Meningen var nog från början att vi skulle dela fifty, fifty. Men eftersom jag inte får gå hemifrån speciellt ofta (som jag känner det). Så blir det hon som får ta hela biten.

Vet faktiskt inte hur man ska gå till väga med dessa problem. Vi hade en diskussion igår. Men tror inte det ledde någonstans. Det enda som kom upp var vad man är missnöjd med. Inte hur vi ska lösa det.

Han anser att han har jobbigare jobb än mig och att han jobbar hela tiden på dagen, medan jag kan sitta vid datorn timvis. Jag sitter endast vid datorn stundtals åt gången och bara när tjejerna är nöjda och glada.

Dessutom får datorn mig att ladda batterierna. Men det fattar ju inte han. Ärligt talat vet jag inte om det finns någon lösning på problemet eftersom han anser att det är mig det är fel på och att jag inte gör tillräckligt hemma. Vad man än gör så duger det inte.  

 

Gittan

22 januari 2009 10:32

Hej Kattis!
WOW vilka fina scrapalster du gjort!! Har börjat samla på mig grejer till scrapping och tänkte börja så smått med det. Verkar vara jättekul.

Du, om du visste vad jag känner igen mig när du beskriver din hemsituation. Precis så hade jag det när Anton var mindre (och har det till viss del nu också). Jag blir så förbannad bara jag tänker på det. Jag var så nära att gå in i väggen när Anton var liten att jag fick be BVC om hjälp för att få komma och prata med deras BVC-psykolog. Det är INTE bara mamman som ska ta hela ansvaret för barnet sa dem till mig. Det är oerhört viktigt att man får egentid för att orka med att vara en bra mamma. Man orkar leva som du gör en viss tid men efter ett tag så tar det tvärstopp. Jag har tyvärr inget svar att ge dig på hur man ska få sin sambo att fatta för jag har inte lyckats få min att fatta ännu att det är ett dygnetruntjobb att ha barn - man kan inte vara pappa bara när det passar en. Det enda råd jag kan ge dig är att prata med dem på BVC - om du har förtroende för dem - om din hemsituation.

Du får jättegärna maila mig om du vill.
Min mail är: antons_mamma@hotmail.com

Kramar från Gittan

http://cybermorsan.bloggagratis.se

 

Carolina

22 januari 2009 10:56

Konstigt att han kan säga att du sitter för mycket vid datorn i och med att han jobbar så hårt hela dagarna... *hmm* Hur får han ihop det? Undrar hur han kommer klara sig när du får ett jobb. Då jobbar ju du med...

 

Flingungen

22 januari 2009 12:30

Ursäkta, men blir riktigt förbannad nu! OM nu T stör sig på en sketen skurhink, VAD exakt är det då som gör att HAN själv inte kan ställa undan den? Vore sååå intressant att veta hur HAN skulle lösa det hela, om rollerna varit ombytta! Om han varit hemma och sköter ungar, hus, matlagning och dylikt och du varit på jobbet en hel dag, sedan kommit hem och bara gnällt på allt... Är ju långt ifrån någon relationsexpert då, men känns upperbarligen riktigt illa när man läser det du skriver... Att du står ut! Vad har han för problem, eftersom det ju inte verkar som att han ens VILL lyssna på vad du har att säga?

Hoppas detta ordnar sig, hur det än blir! Fast vet ärligt talat inte om jag själv stått ut med att leva alltför länge i en liknande relation, särskilt OM man inte ens kan kommunicera, försöka förstå varandra och tillsammans försöka lösa problemen! Lycka till i alla fall!

/Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Första veckan i nya skolan startade hur bra som helst. Bra magkänsla med lärare och assistenter. Bra kommunikation rakt igenom. Nu känns det som att vi arbetar mot samma mål. Men iom att det varit lite si och så förut har man taggarna utåt så fort ...

Lite nervöst men spännande var det för tjejerna att få börja skolan igen i tisdags. Särskilt med tanke på att Linnea och Ebba har pluggat hemifrån sedan början på mars pga covid -19. Vi har följt utvecklingen av pandemin under sommarlovet och fatta...

Tog mig äran att göra syrrans yngste grabbs doptårtor. Tårtorna skulle gå i blått och vitt. En med bebis på och en med skor på. Eftersom jag precis fått hem en ny utstickare till en barnsko, ville jag testa den. Så denna gången blev det inga conver...

Rensar bland barnens tuschpennor. Så tråkigt. Men det måste göras....