Jag vill inte tro att det kanske sant. Inte igen. Det vore väl maximal otur i sånna fall. Blir så jävla trött. Hur kan det vara så att det alltid blir så här.

Igår kväll märkte jag att när man la Linnea på skötbordet, ville hon inte ligga på rumpan. Hon bågade upp sig som en pilbåge. Skrek och gnällde.

Tänkte inte så mycket på det. Utan tänkte mest att hon kanske har belastat snett eller använt det andra benet lite för mycket eftersom hon har det andra vadderat.

Men i morse när jag skulle byta blöja på henne upptäckte jag att det kändes som en hård svullnad under där hon hade en lite kompress på skinkan.

Jag tänkte direkt att: Nej, nu har spikj-arna flyttat på sig.

Så jag ringde snabbt upp OI-teamet i Stockholm. Där blev jag lite lugnad, det behövade ju inte vara spikarna. Det kunde lika gärna vara något annat. Som en del i läkprocessen. Men var inte helt övertygad.

Inne på sjukhuset när Ebba fick medicin bad jag vår ansvariga läkare titta på Linneas ben. Han kunde inte helt utesluta att spikarna kunde ha flyttat sig. Han tyckte att svullnade slutade lite abrupt på ett ställe. Är det bara en vanlig svullnad brukar kanterna kring svullnaden vara lite mer difusa.

Så än en gång kunde jag inte vara lugn.

Vi fick en remiss till röntgen. Vi fick visst en akuttid.

Denna gången kom vi in rätt fort. Ted fick följa med henne in. Jag har varit med dom andra gångerna vi har röntgat i Jönköping. Jag hatar verkligen röntgen på Ryhov.

Röntgen gick bra denna gången. Linnea grät ingenting. Lite upprörd var hon men inte ledsen.

Sen fick vi vänta i nästan en timme på att en läkare skulle godkänna röntgenplåten som togs.

Fattar inte varför man alltid måste vänta så himla länge.

Så nu återstår bara en nervös väntan på att ortopeden i Stockholm ska höra av sig och ge oss domen om hon behöver opereras om eller inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Första veckan i nya skolan startade hur bra som helst. Bra magkänsla med lärare och assistenter. Bra kommunikation rakt igenom. Nu känns det som att vi arbetar mot samma mål. Men iom att det varit lite si och så förut har man taggarna utåt så fort ...

Lite nervöst men spännande var det för tjejerna att få börja skolan igen i tisdags. Särskilt med tanke på att Linnea och Ebba har pluggat hemifrån sedan början på mars pga covid -19. Vi har följt utvecklingen av pandemin under sommarlovet och fatta...

Tog mig äran att göra syrrans yngste grabbs doptårtor. Tårtorna skulle gå i blått och vitt. En med bebis på och en med skor på. Eftersom jag precis fått hem en ny utstickare till en barnsko, ville jag testa den. Så denna gången blev det inga conver...

Rensar bland barnens tuschpennor. Så tråkigt. Men det måste göras....