Eftersom Linnea hade feber igår kväll, fick hon stanna hemma från dagis idag också. Hon fick vara hemma igår med. Fast igår var det nog mest för att jag inte orkade åka in till stan och lämna henne.

Ebba var ledsen i natt och fick komma in till pappan och mamman och sova i vår stora säng. Efter en halv flaska välling somnade hon om.

Tog det rätt lugnt på förmiddagen, lekte lite och tittade på tv.

Till lunch lagade jag amerikanska pannkakor. En favorit hos hela familjen.

Efter lunchen blev det ytterkläder på och ut i vagnen. Tog hundarna och gick bort till Carro och Ola. Båda tjejerna somnade precis innan vi kom fram till syrran. Gött tänkte jag.

När tjejerna sovit en stund utanför köksfönstret kom svärmor och hennes man kom hit bort. Och givetvis var svärmors man tvungen att göra något. Han skottade bort snö från deras trapp, strax intill där tjejerna sov. Vilket resulterade i att båda tjejerna vaknade. Tack så jävla mycket tänkte jag.

Dom klarar sig aldrig på 30 min sömn på en hel dag. Kvällen kommer bli totalt kaosartad. Trötta och griniga ungar.

Har lagt dom i vagnen för att se om dom efter lite banan kan tänka sig att somna om en stund till. Men det verkar näst intill hopplöst. Man såg på båda hur trötta dom egentligen var.

Nu låter det som att en av tjejerna i alla fall har slumrat in. Går inte fram än och kollar. Med risk för att en är vaken och blir tokledsen när jag går därifrån.

Medan jag satt och tittade på lyxfällan, fick jag mer och mer lust att sätta mig på motionscykeln. Så då gjorde jag slag i saken. Ställde in programmet rolling och 30 minuter. Tog det lite lungt. Programmet kändes jobbigare än fat burn. Hade lite stelhet i benen sen gårdagens träning. Cyklade faktiskt hela 2 mil igår. Idag blev det 1,1 mil. Tycker jag är duktig som har cyklat två kvällar i rad. Men borde kanske gå med hundarna också. Orkar liksom inte.

Men har också syndat rätt rejält idag. Har ätit chips (hos Carro), jordnötter, marängswiss. Det kan inte bli värre. Träning till ingen nytta känns det som. Godissuget blir helt klart starkare när jag har tränat.

Hur ska man göra för att inte få det där suget?

Vill inte ha det. Inte någonsin.  

Hade varit hos syrran i ett par timmar, när jag kände att jag behövde gå upp till marsvinen för att ge dom lite grönsaker och titta till dom. När jag kliver in i rummet, möts jag av en smal Pixla. Trodde först inte att det var hon. Det första jag tänkte på var att nu har hon kastat ungarna. Var är dom i så fall. Lyfte på det ena huset. Vad ser man inte där. Jo, tre gråa (och lite vita) ungar ihopkurade bäsar i ena hörnet. Vet inte ens om jag hann kolla att dom verkligen levde. Gick med raska steg ut till trappan ner till undervåningen och skrek med glädje i rösten att bäbisarna hade kommit. Helt exalterad var jag. Så exalterad var jag inte när jag själv fick barn. Kan visserligen ha berott på att man var lite tröttare då.

Sambon kom och hämtade hundarna. Själv tog jag tjejerna i vagnen och gick hemåt. För att sen ta bilen tillbaka till Carro. Tog även med vår våg. Vill gärna hålla koll på deras vikt. Går dom ner för mycket, behöver man hjälpa till med stödmatning. Gillar inte att inte ha kontroll.

Väl tillbaka hos Carro, fick vi sitta och vänta en stund, för ungarna blev diade av sin mamma. När vi tyckte att dom var klara, tog vi ut dom en och en och vägde dom och även kolla kön på dom.

Den första vi vägde var en hona "mini". Hon är den som är minst i kullen, 87 gram lätt. Sen tog vi nästa unge, som vi ev har tänkt att behålla. En hona det med, 104 gram tung. Och sist men inte minst en hane som var störst i kullen, 108 gram. Stora killen!

Vill vara hos marsvinen hela tiden. Gosa med dom, se dom springa omkring. Busa med varandra. Ska bort till marsvinen i morgon med. Hoppas man kan åka dit en sväng utan barn någon gång under dagen. Det är alltid lite lättare då. Ebba är nämligen livrädd för "bipbip" som hon kallar dom. Så henne kan man inte ha mer än vid dörren inne i rummet. Annars börjar hon skaka på huvudet och grina illa. Hoppas hon lär sig gilla dom.

Återkommer med bilder på ungarna.

Först för en stund sen hann jag sätta mig ner och äta frukost. Vi klev upp kl 8. Då blev det först välling. Sen blöjbyte, påklädning, blöjbyte igen. Lek på golvet för tjejerna. Fick serva Ebba m några leksaker. Leta efter Linnea som gör hyss. Släppa ut hundarna, blöjbyte igen. Lite mer lek. Ebba tröttnar på att sitta i babysittern, upp med henne i famnen en stund. Linnea passar på att härja omkring och riva ner deras medicin (ampullformat) och sitter och fixar med det. Kasar sen omkring sittandes i Ebbas babysitter. Sätter mig på golvet med Ebba. Provar att sätta på golvet. Håller handen lite försiktigt bakom ryggen på henne. Man vet ju inte hur mycket balans hon har och om hon blir rädd. Hon satt riktigt bra där på golvet. Släppte henne ett par sekunder för att se hur pass stadig hon var. Tyckte nog att hon var nästan lika stadig som innan gipsningen. Provade även sen att lägga henne på mage, för att se om hon orkade/vågade åla lite. Men hon tyckte mest det var jobbigt tror jag. Men jag ger inte upp. Rätt var det är så vågar och orkar hon igen.

Efter lekstunden på golvet var det dags för mellis. Lite banan, päron. Gav dom även lite havre fras. Det verkade dom inte vara så sugna på. Så hundarna fick äta upp havre frasen istället. Fixade lite frukost till mig. Hade en Linnea klättrandes på fotöljen och Ebba i babysitterna. Båda ville givetvis också smaka mammas smörgås och fil. Sen var det dags för blöjbyte igen. Verkar som att deras magar jobbar på...

Nu ligger båda tjejerna och sover i sina sängar. Njuter av tystheten. Det enda som hörs är surret från datorn, Oliver andas (han ligger nedanför datastolen) och knappret från tangentbordet.

Ska sticka ner till tvättstugan nu. På återseende...

Igår var jag jätteduktig. Efter jag hade varit nere i tvättstugan och slängt i en maskin tvätt, bytte jag om till träningskläder. Fixade vatten att dricka. Ställde in på fat burn. Tycker det är programmet är bäst och "bekvämas" när man fortfarande är rätt otränad. Ska byta program vad det lider. Eller kanske variera för bästa resultat.

Cyklade 20,2 km. Tror det tog 50 minuter. Men fy vad trött jag när jag gick av cykeln. Ont i röven hade jag också. Men vad duktig jag kände mig efteråt. Sen blev det en välförtjänt dusch och sova efter det.

Ska nog cykla ikväll med. Tror det är enklast att cykla när tjejerna sover för natten. När dom sover middag, finns det så mycket annat att göra.

Idag går mina tankar till Jonna, som ska föda sitt efterlängtade barn idag. Ni kan läsa om henne här: http://finnjonna.blogspot.com/

Jag hoppas verkligen allt kommer att gå bra idag. Det är hon värd.

Ska strax spinga ner i tvättstugan och slänga i en maskin tvätt. Berget av smutstvätt har växt sig stort. Så nu får jag ta och skärpa mig och ta tag i mina sysslor.

Sen ska jag sätta mig och cykla på motionscykeln. Nu finns det inga fler undanflykter kvar för att slippa.

På återseende...