... av mina tjejer. Det är såååå tålamodsprövande. Ska bara, ska bara. Försöker förhandla så gott det går. Inom rimliga gränser.

Värst är det när vi ska åka hem från dagis. Ofta är dom ute i sandlådan eller inne på någon annan avd och leker. Men även när dom är på sin egen avd. är det samma visa varje dag. Kan acceptera att dom får leka el spela klart. Men sen tycker jag att det bara ska vara att säga hej då och sen går man ut och klär på sig och åker hem. Men så är det nästan aldrig. Vissa säger att dom inte vill åka hem för att dom trivs så bra på dagis. Visst fine det kan jag väl också hålla med om. Men sen känner jag igen beteendet, eftersom det är samma som hemma fast i andra situationer. Ska bara göra det och det och det först. Det är inte en gång jag har höjt rösten. Så nu idag kände jag att det fick vara nog. Satte först Linnea, som brukar vara den som har svårast att lyda på bänken i kapprummet. Sa vänligt men bestämt att när mamma kommer så ska man ta på sig sina kläder och åka hem. Och inte göra en massa annat först. Visst att det är bra att man får chansen att prata med fröknarna om hur dagen har varit och om det är några läkarbesök framöver.

Men det tar inte 30 min. Tycker inte att det alltid är speciellt skoj att stå där och glo.

Så nu har jag tänkt att prata med barnen om hur det ska vara när mamma kommer och hämtar dom på dagis. Och förhoppningsvis följer dom villigt med hem dom kommande dagarna och alla dagar framöver också.

Det som är bra med tjejerna är att dom faktiskt går att prata med och att få dom att förstå saker och ting ganska snabbt. Men även jag måste jobba på att vara konsekvent. För det har jag ibland svårt med.

... har jag tänkt att sysselsätta mig med STÄDNING. Åh, vad skoj! Men jag känner att jag verkligen behöver röja upp lite här hemma. Städning är nog det tråkigaste som finns. Men bland det mest nödvändigaste som finns.

Har tänkt ta en lång promenad med hundarna idag också. Det är så underbart att få gå runt och fundera och rensa tankarna. Tanka energi! Och dessutom får man ju så många steg.

Igår var det så underbart väder när jag hämtade barnen från dagis. Eftermiddagen spenderade vi ute i sandlådan, åkte rutschkana och gungade. Man får helt klart ta till vara på dessa fina dagar nu när det snart blir bara mörkt och kallt och regnigt. Hoppas på många fina höstdagar. Men det är väl ingen risk.

För övrigt känns knät mycket bättre redan. Nu är det bara att hålla i med ipren till efter helgen, så inte inflammationen behagar komma tillbaka, som den har gjort innan.

Skrev tidigare idag om hur många steg jag går om dagarna. När jag skrev inlägget var jag uppe i 5306 steg. Nu så här precis innan läggdags är jag uppe i 10245 steg. Idag är jag nöjd med min insats. Tur att man har två 3-åringar man får serva och fixa med. Är glad över att stegräknaren ger mig motivation att röra på mig. Nästa projekt att ta tag i är småätandet framför tvn på kvällen. Det är en riktig dålig ovana. Om jag ändå kunde byta det mot frukt istället.

Nu längtar jag verkligen efter mitt gåband också. Men det dröjer nog ett par veckor till innan jag får det.

Eftersom mina busiga ungar lyckades slarva bort min förra stegräknare, beslutade jag mig för att införskaffa en ny när jag ändå skulle köpa ett par nya walking skor. Den nya stegräknaren är mycket bättre än den förra. Den räknar steg, kalorier, tid och sträcka. Så det var helt klart ingen förlust.

Denna måste sitta rakt. Alltså inte vinklad varken framåt eller bakåt. Vilket var lite knepigt i början.  Kan väl villigt erkänna att jag inte har någon platt mage. Så därför har jag den nu i linningen där bak. Visste att man någon gång skulle få nytta av sin platta rumpa.

Är väl inte jättenöjd med alla dagars antal steg. Men med tanke på att jag haft rysligt ont i knät, så är jag nöjd över det lilla.

V. 36            V. 37             V. 38

2071                      8915                    3966

6808                     4726                    3821

9321                     12112                  10272

3675                    10358

                             8415

                             4348

                             4551

Får väl fylla i resten av denna veckans steg allteftersom.

Sen blir det nog att jag skriver i vecka för vecka. Det beror lite på.

Nu när man ser stegen uppradade så här. Känner jag mig bara allmänt missnöjd. Dom flesta dagarna är det så få steg. Men sen jag skaffade stegräknaren, har jag försökt röra på mig mer. Tagit soporna frivilligt.    Gått fler promenader med hundarna. Både dom och jag är nöjda då.

Men har som mål att gå ca 8-9000 steg om dagen.Tänker inte sätta högre än så länge för än jag vet att knät blir bättre och bättre. Jäkla ledband och senor!

Idag har jag än så länge gått 5306 steg. Fler steg lär det nog bli...

Idag har jag äntligen fått tummen ur. Idag har jag klickat hem ett Attract gåband. Har funderat på att beställa ett gåband rätt länge. Crosstrainer var inte min grej. Motionscykeln har varit min trogne vän. Men känner att jag behöver lite variation.

Hoppas gåbandet kommer snart. Vill komma igång ordentligt igen med motionen. Har tänkt lägga upp ett träningsschema. Där hundpromenader, motionscykling och gående på gåbandet är inräknat. Känns kul. Särskillt när jag känner mig så målinriktad som jag känner mig nu.

Hoppas att mannen kan få lite nytta av gåbandet också. Lite motion har ju ingen dött av.

...varför folk inte kan hålla sig till sanningen i det dom säger eller skriver. Det stör mig extremt när det är folk man "känner" som överdriver sanningen och kan inte riktigt skriva/säga som det egentligen är. Varför kan man fråga sig. Vad vinner man på det. Förtroende förloras och den lilla förståelse som funnits där är som bortblåst. Varför gör man på det sättet?

Och när man dessutom "offrar" andra på vägen. Smutskastar andra indirekt. För att sen ta åt sig all ära själv.

När jag skriver i min blogg, så har jag ALLTID skrivit sånt som är sant. Varför ljuga. Det vinner man ju inte på. Är det något jag inte vill berätta för alla. Skriver jag inte det helt enkelt. Dessutom skulle inte jag vilja att mina barn såg mig som en  lögnare. För hur det än är, så kommer det alltid tillbaka till en förr eller senare.

Som förälder ska man vara en förebild för sina barn. Så tycker jag i alla fall.

Det är det mottot jag har i alla fall.

Har klippt gräset och planterat dom nya kryssboll blomstren i krukorna ute i trädgården. Penséerna såg bara för tråkiga ut nu.

Tvättat en maskin tvätt hittills. Någon till lär det säkert bli innan dagens slut.

Ska skriva inköpslista. En lång sådan lär det säkert bli.

Sen blir det in till stan och gå på marknad en sväng. För att sen handla och åka hem och ha fredagsmys med familjen.

Ska göra ett par limegröna lyktor (födelsedagspresent) med innan dagens slut.

Hej svejs för stunden!

I oktober ska jag börja på kurs för att ta jägarexamen. En idé som jag egentligen inte har haft så länge. Läste i en tidning om kvinnor som tagit jägarexamen. Böcker ska köpas rätt omgående. Vill börja läsa lite innan kursen startar. Har gjort några gratis test på nätet. Gick bättre än jag trott.

Det enda som kan bli lite problem med, det är att jag är vänsterhänt. Hitta ett gevär för en vänsterhänt kanske inte är det lättaste. Men det tar vi sen. Nu ska vi rikta in oss på teorin och sen öva upp skyttet. Kan väl inte påstå att jag har skjutit så mycket i mina dar. Lite luftgevärsskytte på sin höjd. 

Det tråkigaste är väl att kursen är så dyr att gå. Kul att få komma hemifrån lite och få göra något "kul". Något som man själv har valt att göra.