Fattar inte hur jag kan vara så trött. Kunde inte hålla mig vaken igår framför en film som jag, sambon och Carro tittade på. Började väl slumra till efter 10 någon gång. Skulle gå upp vid 7 för att göra Linnea iordning för dagis och ge välling. Tror klockan närmade sig halv åtta innan jag kom upp. Skit trött då med. Känner mig så trött jämt. Nu kanske sambon förstår att man gör något om dagarna eftersom man inte kan hålla sig vaken på kvällarna framför tvn.

Ikväll blir det nog rätt lugnt. Ska väl fixa till det lite här hemma och dammsuga och torka golven. Mamma och hennes särbo, Carro och Ola och Martina m familj kommer hit i morgon. Vi ska fira både mig och Martina. Jag fyller den 23:e jan och M fyller 1:a feb. Vi brukar i stort sett alltid fira våra födelsedagar ihop. Det ska bli roligt att träffas igen och få umgås. Hoppas bara mamma väljer att åka hem på lördagskvällen och inte stannar över till söndagen. Hon är en liten energitjuv nämligen. Man blir så trött när hon är här. Men rätt roligt ändå.

Idag är det bara 4 dagar kvar till gipset förhoppningsvis försvinner.

Ringde förut sjukgymnasten vi har på hemorten. Ringde henne för några veckor sen och bad henne att hon skulle ringa sjukgymnasten i OI-teamet i Stockholm. Bad henne att hon skulle kolla m B-M i Sthlm om hur man på bästa sätt får Ebba att bygga upp musklerna i benen igen. Utan att hon bryter sig i onödan. Hon har ju inte använt benen på 2 månader nu. Så det kan inte vara så många muskler kvar nu. Ska bli intressant att se hur smala hennes lårben är nu. Lite läskigt med.

Men idag när jag ringde "tjejernas" sjukgymnast så hade hon inte ens ringt till B-M för att ta reda på hur vi ska gå tillväga. Det kallar jag dålig stil. Jag har nog med att ta hand om barnen. Jag ska INTE behöva ringa runt till en massa folk för att ta reda på en massa saker som andra har betalt för att göra. Tycker det borde ligga lite i hennes intresse.

Vad tycker ni?? 

Hon ska iaf höra av sig i början av nästa vecka ang. hur vi ska lägga upp Ebbas rehabtid. Hoppas det löser sig till bästa sett.

• Varit på BVC m barnen
• tvättat några maskiner tvätt
• handlat
• plockat upp barnens alla leksaker som låg utspridda överallt
• dammsugat
• sist men inte minst, tagit hand om barnen

Nu kanske ni undrar vad en sån här tråkig lista ska vara bra för. Mest är det för att jag själv ska se vad och hur mycket jag har gjort. För att kunna känna att jag har varit duktig. Man måste berömma sig själv. När berömmet utifrån uteblir.

BVC besöket gick bra. Ebba blev misstänksam när vi kom in hos K på BVC. Började skaka på huvudet och ville inte alls titta på K och A. Förstår henne, det har varit en hel del med sjukvård för Ebba på kort tid. Men tyckte hon tinade upp rätt fort. Båda barnen fick leka med något som såg ut som rundstavar som var placerade i en kloss m hål i. Båda klarade galant att ta upp dom och även sätta i dom i hålen igen. Dom skulle göra det med båda händerna.

A frågade vilka ord dom kunde. Jag fick rabbla en hel del ord. Glömde några också. Ett 18-mån barn bör kunna 8-10 ord. Så där blev det väl MVG för mina. Hihi!! Sen fick dom även peka på magen, näsan, öra, navel. Men som vanligt är dom inte lika medgörliga borta som hemma. Linnea vägrade peka på näsan. Medan Ebba gjorde fast det inte var hennes tur. Men magen och naveln och örat pekade hon på iaf. Ebba klarade näsan och magen. Men hon är lite avig m människor hon inte litar på eller känner.

Sen var det vägning och mätning av Linnea. Hon vägde 9660g och var 67,2 cm kort. Har hakat upp mig totalt på att hon var kortare än jag trodde. Trodde i alla fall att hon var 70cm vid det här laget. Men så är det alltid. Vill väl att dom ska vara längre än dom är.

Ebba kunde inte varken mätas el vägas eftersom hon har gipset. Så vi ska tillbaka i början av april och mäta och väga henne. Det är inte så stor idé att väga Ebba nu när hon inte har så mycket muskler i benen längre. Utan vi tar det när musklerna har byggts upp igen. Tror det blir vägning och mätning av Linnea med. Vill se att hon växer lite iaf.

Ebba fick först 1 års sprutan. Först sa hon inget men blev ledsen när vätskan började sprutas in. Hon fick lugna ner sig en stund innan det var dags för spruta nr 2, 1½ års sprutan. Hon började skrika direkt. Tror inte ens K hann sätta nålen i armen på henne.

När Linnea skulle få sprutorna, togs dom båda två i vardera lårben samtidigt. Tror hon inte direkt började gråta. Möjligtvis när allt var stort sett klart. Hon protesterade mest genom att sparka med benen.

Det var väl det hela.

God morgon!

Idag vid elva tiden ska jag, Ebba, Linnea och moster Carro in till stan för att tjejerna ska ha sin 18 månaders kontroll. Linnea ska troligtvis mätas och vägas. Ebba går det inte att varken mäta och väga eftersom hon har gips. Så det får vi nog komma och göra i februari.

Sen ska dom undersökas av läkaren A. Min favorit nere på barnmottagningen. Hon är så mån om barnen och förklarar allt jättebra.

Det sista vi ska ska göra är att båda tjejerna ska få både 1- och 1½ års sprutorna. Eftersom vi har varit sjuka från och till i höst, så har det blivit uppskjutet med 1-års sprutan. Men nu hoppas jag att det ska bli av, så man slipper tänka på det mer. Båda brukar börja gråta när hon på bvc sprutar in vätskan i benet men inte själva sticket. Ebba får sina sprutor i armarna eftersom det inte går att komma åt låren på henne. Ebba fick sin influensa spruta i vänstra armen. Det gick över förväntan.

Som tur är har jag med mig Carro. Lite lättare om man kan ta ett barn var. Känns som det är svårt att räcka till annars.

Nu ska jag göra ordning mig, så det inte blir stressigt sen.

Nu är det bara 6 dagar kvar tills Ebba och pappan tar tåget upp till Stockholm för att ta bort gipset och även röntga så att allt ser bra ut. Så nu går jag och hoppas på att allt ska se bra ut på röntgen, så hon kan börja komma tillbaka i muskelstyrka och kunna leka och vara som andra barn igen.

Så jag ber er alla som läser detta inlägget att hålla tummarna för att vänsterbenet ska vara läkt och att spikarna i båda benen sitter kvar där dom ska. Hade jag trott på gud hade jag bett till honom. Men det gör jag ju inte, så det får bli att hålla tummarna istället.

Hade inte mycket inspiration när jag gjorde den. Så den blev väl helt okej.

På förmiddagen ställde jag mig och gjorde en hel hoper med semlor. När jag bakar kan jag inte göra något normalt. Utan måste experimentera lite. Hade köpt färdiga semelbullar. Gröpte ur dom och la i fyllningen jag gjort av det jag gröpte ur bullarna, mjölk och mandelmassa. Väldigt enkelt. Grädden jag skulle spritsa ovanpå geggan hade jag färgat till viss del rosa. Men eftersom jag har så små spritstyllar så blev det inte riktigt så fint som jag hoppats på. Locket ville jag ha lite annorlunda, så jag tryckte ut ett hjärta med hjälp av en pepparkaksform. Visserligen kanske dom semlorna skulle passa bättre till alla hjärtans dag. Men då är ju inte vi hemma.

Det var sambons släkt som kom den dagen. Förutom syrran som är tillsammans m sambons lillebror. Ts pappa och sambo gick först. Ts mamma och man stannade till kvällen. Ola och Carro stannade kvar till midnatt.

När alla barnen hade somnat fixade vi lite kvällsvickning i form av potatissallad, pommes, kycklingvingar (väldigt starka), mimosa- och rödbetssallad. Så gudomligt gott. Vi tittade på körslaget. Tyvärr åkte Magnus ut. Trodde han skulle åka ut för flera veckor sen.

Sammanfattningsvis var även lördagen en hellyckad dag med trevligt sällskap.

Idag fyller jag hela 29 år. Fast mycket till födelsedag vet jag inte om det blir. Men å andra sidan fyller jag inget speciellt.

Gick upp vid halv sju eftersom jag, Linnea och moster Carro skulle till Ryhov för att Linnea skulle få sin medicin igen. Det är andra gången som vi åker själva med Linnea. Ebba har fått hoppa över eftersom hon opererats.

Allt gick hur smidigt som helst med medicineringen. Tror det har mest med att sjuksköterskan H jobbade. Det brukar gå smidigt när hon har hand om det. Linnea reagerade inte ens när hon skulle sätta nålen i porten. Vilket annars brukar vara obehagligt för henne och sluta i skrik och en brottningsmatch. Linnea nöjde sig med att leka mycket på golvet med div leksaker och tidningar. Åt bra med lunch. Jag och Carro åt varsin skagenbaguette och drack äppeljuice. Mums!!

När vi var klara på Ryhov åkte vi till Nässjö centrum. Gick in en snabbis på Blå furan. En hobbyaffär som bl.a säljer panduro saker. Köpte en limpenna och 3 limmöss. Påminner om tipexmössen man kan köpa.

Så ska bara ta mig lite tid och sätta mig ner och scrappa lite nu när jag har i princip allt jag behöver. För nu alltså.

När vi kom hem från stan, började jag med tårtan som jag skulle bjuda sambons kusin med familj på på kvällen. Sambon tycker att jag lägger ner för många timmar på varje tårta jag ska baka. Men är lite pedant och framförallt rätt ny på detta med tårtor fortfarande. Och då tar det tid.

Efter en stund när J med familj kommit fikade vi med tårta och kaffe. Satt och pratade i soffan medan barnen lekte och busade runt.

Senare på kvällen när mina små somnat, spelade vi vuxna buzz The BIG quiz. Kommer inte ihåg vilka som vann dom två omgångarna vi spelade. Men kul var det.

Folket började bli hungriga och jag och J åkte in till Nässjö för att köpa pizza till gänget. Det behövdes kände jag. För jag var riktigt hungrig.

Sammanfattning av födelsedagen:

Trots sjukhusbesök fram till lunch och flera timmar av tårtbak, så var det en väldigt rolig födelsedag med mycket trevligt sällskap. Det enda som var trist var att jag inte ens fick blommor av min sambo. Present förväntade jag mig inte, eftersom vi har bokat rum på hotell i februari. Det har sambon och jag givit till varandra i födelsedagspresent. Välbehövligt! Ska bli riktigt mysigt.