Tjejerna verkar inte sova något vidare i sina sängar i kväll/natt. Linnea har vaknat flera ggr och varit ledsen. Nu sista gången tog jag upp henne och tog med henne till datorn. Ingen idé att lägga ner en näst intill hysterisk unge i sin säng. Kände att hon var alldeles spänd i magen. Masserade lite och sen kom det några rejäla fisar. Nu sist fick jag ta upp Ebba två ggr. Första gången hände det inte så mycket. Men blev ledsen när jag la ner henne. Råkade flytta lite på ena hennes ben. Det kan ju göra ont om man nuddar det tror hon. Andra gången rapade hon. Råkade även då flytta hennes ben när jag la ner henne. Pippelpotta! Rätt konstigt att man ska behöva ta upp och rapa en snart 1½ åring. Borde inte dom kunna fixa det själva vid det här laget?

I mars i år friade jag till min sambo via mix megapol. Vi var på väg upp till Stockholm med tjejerna på kontroll hos OI-teamet på A. Lindgrens Barnsjukhus. Det var i början på veckan tror jag (rätta mig gärna om jag har fel om ni vet vilken veckodag kärlekshälsningarna sänds på) och mix megapol hade ett program där man fick skicka in kärlekshälsningar. Hade tänkt fria den 29:e februari. Men det känns så förutsägbart.

Jag skickade iväg mitt sms och blev sen uppringd av en på mix. Hade svårt för att prata med tanke på att sambon satt bredvid och körde. Så jag fick nästan tala i gåtor och lät nog väldigt knäpp i telefon. Men det bestämdes iaf att dom skulle läsa upp min kärlekshälsning i radion. Dom på mix ringde upp mig igen för att få reda på vad han hade svarat. Helst ville dom pratat med sambon. Men han vägrade. När dom ringde hade jag inte fått varken ja eller nej. Fick inte heller det när jag hade han från mix i luren. Men lovade honom att jag skulle skicka ett sms om vad han hade svarat.

I lugn och ro på en parkering utan för Mc Donalds i Skärblacka svarade min älskling JA. Eftersom vi var inne på Mc D och matade tjejerna när jag skickade smset om vad han hade svarat, fick vi aldrig höra deras reaktion när dom läste mitt sms. Om dom nu gjorde det vill säga.

Sjukhusbesöket blev roligare än man hoppats på och det var inte alls lika jobbigt med alla undersökningar som skulle göras.

Tack för att du finns älskling. Trots att det är lite berg- och dalbana ibland. 

Idag gjorde hon det jag länge väntat på. Helt själv lyckades hon med hjälp av soffans kant dra/ställa sig upp och stå en stund helt på egen hand. Visserligen höll hon sig i i soffkanten. Annars har hon rest sig upp mot låga saker, som diskmaskinsluckan och div annat som plastbackar.

Blev så stolt att hon klarar av en sån sak med tanke på hennes handikapp. Tror stenhårt på att hon sannolikt kommer kunna lära sig gå. Tror t.o.m att hon har tagit några steg innan hon fyllt 2 i sommar. Men när det kommer spelar ingen roll. Huvudsaken är att hon gör det. Min duktiga unge!!

Vadderingen har vi ännu inte tagit av. När jag började, grät hon massor och påvisade att hon inte tyckte det var okej att jag höll på med benen. Valde då att låta det nästan vara orört. Tog bort lite av det gröna vi har virat om utanpå vadden för att slippa få det smutsigt och att Ebba sitter och river loss vaddtussar.

Provade även nu i kväll att sätta henne i gåstolen. Men det diggade hon inte alls. Man märkte direkt att hon blev nervös för att det skulle göra ont. Så det var bara att plocka bort henne och testa igen i morgon. Ska prova och sätta henne i den andra gåstolen som går att höja lite mer. Tänkte hon bara skulle få sitta med tårna i golvet för att känna efter lite.

Ortopeden har sagt att vill hon så får hon. Det kan ju inte hända något. Snarare tvärt om. Det är bara bra om hon kommer upp och stödjer på benen. Men hur i helskotta ska man få henne att våga. Hon är en liten fegpropp rakt igenom. Inte alls så modig som hennes burdusa stora syster.

Grattis Marie och Jonny till tillskottet i familjen.

En efterlängtad dotter på 4 kg. Du fick det du längtat efter och trott hela graviditeten igenom.

Hoppas vi kan komma och hälsa på snart.

Det är enländigt för Ebba just nu. Hon vill mer än hon kan just nu. Det är ju inget kul att sitta still i en babysitter när man hellre vill åla omkring på golvet och sitta och leka med sina leksaker inne på rummet.

Dessutom har vadderingen glidit ner en bit på benet. Så just nu ger den inget stöd alls mot smärtan. Medicinskt sätt spelar det ingen roll om hon har vadd eller inte. Så just nu har hon den endast för att det ska göra mindre ont i benen medan det läker. Så hoppas jag och sambon får till det bra ikväll när vi ska lägga om det igen. Får väl försöka tejpa fast vadderingen i bodyn eller något så det inte kasar iväg fler ggr. För efter helgen åker det av. Så det kan ju vara skönt om det får sitta på tills dess.

Idag har Linnea fått vara på dagis igen. Tack och lov säger jag. Hon har varit så rastlös. Nu får hon i alla fall åka och leka av sig lite. Jag hinner ju inte med henne på samma sätt nu när Ebba är vadderad på båda benen. Så idag har hon varit på dagis mellan 9 och 12.30 I morgon ska hon vara på dagis från 9 till 15. Det blir bra. Då ska hon även sova middag på dagis. Hon hade varit precis som vanligt när hon var på dagis idag. Trots att hon inte varit där på 1½ vecka. Linnea är väldigt mammig. Dagispersonalen var så nöjda med henne. Hon var precis som vanligt. Åt bra på dagis gjorde hon med.

Efter dagis var det sovdags. Hon somnade på vägen hem i bilen. Men vaknade när jag skulle lyfta ur henne. Så hon har väl sovit i 10 minuter idag. Så ikväll blir det läggdags tidigt för töserna. Sju senast.

Nu är det blöjbyte på schemat.