Troligtvis kommer det att bli så att min älskade Oliver kommer att få vandra över till den andra sidan inom kort. Nu för andra gången har han markerat mot Ebba. Jag tolererar inte sånt. Särskillt när inte barnet i fråga har varit elak mot hunden. jag kan förstå om hunden försvarar sig om någon kommer och hoppar på den eller sliter den i pälsen el annat elakt och ren misshandelsvarning. Första gången jag märkte att han markerade var när Ebba kom och "åkte" i hennes gåstol. Oliver låg i hallen och hade ett grisöra. Hon var inte alls elak el på skulle ta örat ifrån honom (hon nådde det inte ens). Hör att han morrar ute i hallen. Går fram och suger tag i honom och tar örat från honom. Medan jag håller på och skäller på honom försöker han nafsa efter min hand.

Nu idag låg Ebba i köket och ålade runt lite. Hörde att det klingade till i en av keramikskålarna. Visste att skålarna var tomma och att jag ställt upp vattenskålen på bänken. Så jag tänkte inte mer på det. Sen hör jag hur Oliver ger i från sig ett ovanligt ljud. Och vet vad det ljudet innebär. Rusar ut i köket. Där verkade det rätt lugnt. Ebba låg på rygg och Oliver en bit bort. Men dom låg på var sin sida av skålen. Tog skålen och bar bort Ebba, för att sen ta Oliver och skicka ner honom i källaren. Var så jävla förbannad. Pulsen slog i 200. Inte för att jag var rädd. För jag visste att Ebba inte blivit skadad, utan för Olivers beteende.

Nu finns det inget mer att göra. Hans beteende kommer inte att ändras och bli bättre. Kan även tillägga att mina barn är inte elaka mot djuren. Dom vet hur man ska bete sig nära och med djur.

Så nu är det väl bara att boka en tid hos veterinären för avlivning.

Vet inte ens om jag orkar gå dit med honom . Blir bara ledsen när jag tänker på det. Fy, faan rent ut sagt vad detta är jobbigt. Men jag måste för mina barns säkerhet. Det finns inget annat att välja på.

Medan tjejerna gungade fick hundarna vara lösa ute på tomten. Eftersom vi inte har något staket runt tomten, får man hålla ett öga på dom. Men är man ute med dom på tomten och gör något annat, brukar hundarna hålla sig i närheten.

Hundarna började bli allmänt rastlösa. Började härja runt och busa med varandra. Så då beslutade jag mig för att ta hundarna och gå ut en sväng. Tänkte först ta en kort sväng, men valde sen att ta en ca 30 min promenad. Har en runda som jag brukar gå. Denna promenad tog jag flexikopplena. Kanske inte så pedagogiskt men ganska bekvämt. Man märker på hundarna att dom tycker det är skönt att få strosa runt. Men har som princip att jag inte ska stanna. Utan hundarna får helt enkelt stanna tills linan är ute på max och sen får dom helt enkelt springa ifatt mig. Föredrar flexikoppel eftersom jag får bättre motion med färre stopp. Mötte på svärfar på vägen och stannade till en stund och pratade med honom. Traskade sen hemåt igen. Det var helt underbart att vara ute gå. Att man inte är ute oftare.

Det ska det bli ändring på!