Om ni undrar varför deras huvuden ser lite konstiga ut, beror det på dels att dom är lite platta i bakhuvudet och dels att huvudet är lite större i storlek till förhållande till kroppen. Men vad det lider ska dom "växa i det". Anledningen till att det är lite större, är att skelettet är lite för mjuk och skört än. Men när bentätheten blivit högre, så växer det saktare och formar till sig lite. Det är alltså inte tal om någon vattenskalle här.

Men jag tycker dom är söta ändå.

Äntligen lite bilder i bloggen med.

Här målar tjejerna 14½ mån gamla med färgad grekisk yoghurt. Det är inte bara på pappret det målas på. Gott att äta var det med!

På översta bilden är det Linnea och på den undre är det Ebba.

9.40 hämtade jag syrran för att sen åka in till Nässjö. Det blåste ute och hade börjat regna lite. Helt klart trist väder. På morgonen hemma innan jag åkte och hämtade Carro, blev jag mer och mer irriterad. Ville inte alls åka till dagiset där tjejerna ska gå. Inte kul när man inte får välja dagis, utan blir tilldelad ett som man inte är nöjd med till hundra procent. Överallt är det fullt, plus att det står barn på kö med. Man blir så lack.

Hade lite svårt att hitta var man skulle gå in till dagiset. Men till slut hittade vi den dörren som tillhörde tjejernas avdelning. Kan väl också tillägga att vi gick in i en annan entré sist. Men som dom egentligen inte använde.

När vi kom i på avdelningen var det två barn i på avd. där E och L ska gå. Än så länge går det bara tre barn där. Men med E och L blir det fem. Det är en liten avd för barn med speciella behov. Som kanske behöver lite mer tillsyn och hjälp.

 Först lekte vi lite inne på avd. Båda tjejerna var först tystlåtna och observerade dom andra barnen och fröknarna. Men efter en stund, började dom leka med. Bl.a med byggklossar som var skumgummiaktiga, men såg ut som träklossar. Helmysiga!

Sen fick jag en rundtur på två andra avdelningar som har samarbete med avd B där E och L tillhör. Båda är småbarnsavdelningar. Trevliga fröknar och relativt mysiga lokaler. Utrymme fanns det, men mysigheten var det lite sämre med på den ena. Trångt pga två matbord.

Hörde att Ebba blev lite grinig när vi var på väg tillbaka mot B. Men moster var ju där med och lekte så det var ingen större fara.

Vid 11 var det gemensam sångstund för alla fem avdelningarna på dagiset. Det varade i ungefär en kvart. Ebba satt och spanade på alla barn som satt i ringen. Linnea började bli smått rastlös efter en stund och ville hasa sig in en bit in i ringen. Inte feg alls där inte. Linnea tröttnade på att sitta hos mamma och hasade sig bort mot moster, som satt bredvid mig. Men inte heller hon dög för Linnea, utan valde istället att sätta sig hos fröken L. Kul att se att L redan har fattat tycke för sin fröken. Blir nog inga problem att skola in brudarna.

Lekte en stund till inne på B och sen var det dags för lunch för dom andra barnen. Så då var det dags för oss att gå hem. Fröken L hjälpte Ebba att få på sig jackan. Vilket E accepterade. Framsteg...

Båda tjejerna somnade gott i bilen på vägen hem. Passade på att springa in på Lidl och köpa blöjor och div annat, medan Carro satt i bilen och vaktade tjejerna och lyssnade på radion.

Väl hemma var det dags för lite mellis och sen lunch.

I morgon förmiddag ska vi på besök på Ebba och Linneas blivande dagis. Men jag är inte alls nöjd med det dagiset vi har blivit tilldelade. Lokalerna är så sterila och trista att man nästan blir deppig när man kommer in där. I lokalerna har det tidigare varit ett boende för MS sjuka.

Visst att konceptet är bra för töserna. Liten avdelning med ´stor personalstyrka. Det är en liten specialavd. för barn som behöver lite mer tillsyn. Vilket E och L behöver. Men jag kände ingen hemtrevlig feeling när jag kom in där sist. Både jag och sambon var eniga om att det såg ut som en instiution. Så jag kommer ha fruktansvärt svårt att åka till dagiset och lämna barnen där. Usch, fy och blääää!!!

Blir så frustrerad över att vi har hittat ett dagis där jag kände den där känslan jag har eftersökt på det dagis där jag vill ha mina barn. Men det finns ingen plats ledig och det står barn på kö.

Fy, vad det känns motigt. *ångest*

Skriver detta inlägg som en hyllning till min syster Carolina.

Denna människa är en underbar person som finns här för mig och mina töser i vått och torrt. En person som alltid reser sig efter varje fall. Klarar sig ur det mesta jobbiga och går som segrare ur striderna. Varje gång!

Du underbara person som man kan anförtro sig åt och känna stöd. Som jag litar på med brudarna och annars med för den delen.

Tycker det är fantastiskt att du ska äntligen bli mamma, så som du har längtat. O är en underbar person, dock lite för lik sin bror till sättet. Men hoppas verkligen allt kommer att gå bra för er och bebben i magen.

Tycker det är fantastiskt att du bor så nära nu. Har inte känt mig riktigt hel, för än du flyttade till F-dal. Vi som har upplevt så mycket ihop. Visst att jag är äldre men har lärt mig så mycket av dig lillasyrran.

Älskar dig! Kramar

Idag när sjukgymnasten var hemma hos oss, satt vi inne i tjejernas rum och lekte på deras röda matta. När vi hade lekt en stund reser sig Linnea mot en ikea back full med böcker i. Hon reser sig och står rakt med benen med hela fötterna mot golvet. Så rent har hon nog aldrig ställt sig innan. Annars har hon stått på tårna eller helt nere med ena foten och på tå el dyl med andra. Hon var så stolt när hon stod där. Man såg riktigt hur det lyste i ögonen på henne. Sen försökte hon resa sig upp mot allt hon hittade. Inte så lyckat alla gånger. Inte när man kan bryta sig om man trillar "fel".

Idag trillade jag dit. Efter 3 hela dagar utan godis, har jag idag ätit några ahlgrens bilar och mentos godisar. Men tycker inte att det var så himla farligt, för att jag har varit duktig förövrigt med mindre matintag och inte så mycker sötsug som jag brukar ha.

Är borta hos syrran och hälsar på lite. Här borta finns även våra 5 söta marsvin, som vi införskaffade i början av hösten.

Var uppe hos dom (marsvinen)  lite tidigare idag och satte in vårt nyinköpta hus till hannarna. Det uppskattades av dom. Optimus har intagit fortet.

Nu när tjejerna hade ätit mellis och började bli lite rastlösa, tog med dom upp till marsvinen. Ebba har tidigare varit rädd för marsvinen och inte alls velat ha dom i närheten. Börjat viffta med armarna och vänt bort huvudet.

Linnea har varit nyfiken på dom och har t.o.m klappat på dom.

Så nu började vi med att dom fick sitta brevid burarna och titta på dom på avstånd. Framförallt för Ebbas skull. Tog upp Pixla, mest för att hon är lugnast. Linnea ville klappa på henne i början. Men sen puttade hon bort marsvinet lite löst. Man såg på henne att hon inte riktigt visste vart hon skulle ta vägen. Lite panikkänslor för att marsvinet var för nära. Ebba gjorde som hon gjort innan. Viffta med armarna och vände bort hela kroppen. Så hon får nog titta på avstånd ett tag till. För då var hon riktigt nyfiken på dom. Hoppas nu bara att dom inte blir allergiska mot marsvinen. Men varken jag eller sambon är allergiska mot pälsdjur, så det ska väl mycket till.